שָׁלוֹם עֲלֵיכֶם[ˈʃɔləm aˈlɛjxɛm]
Bonjour / Paix sur vousעֲלֵיכֶם שָׁלוֹם[aˈlɛjxɛm ˈʃɔləm]
Bonjour (réponse)גוּט-מאָרְגְן[ɡut ˈmɔrɡn̩]
Bonjour (matin)וָואס מַאכְסְטוּ?[vɔs ˈmaχstu]
Comment vas-tu ?דַאנְק[daŋk]
Merciזַײ גֶעזוּנְט[zaj ɡɛˈzunt]
Au revoir / Porte-toi bienזֵײעֶר גוּט[ˈzɛjɛr ɡut]
Très bienוָואס הֶערְט זִיך?[vɔs hɛrt ziχ]
Quoi de neuf ?אַ גוּטע נאַכט[a ˈɡutɛ naχt]
Bonne nuitגוּט-אָוונט[ɡut ˈɔvnt]
Bonsoirנִישְט קַאשֶה[niʃt ˈkaʃɛ]
Pas malאַ שיינעם דאַנק[a ˈʃɛjnɛm daŋk]
Un grand merciוָואס מַאכְט אִיר?[vɔs maχt ir]
Comment allez-vous ?זַײט גֶעזוּנְט[zajt ɡɛˈzunt]
Au revoir (formel)בְּרוּך הַבָּא[ˈbɔruχ haˈba]
Bienvenueאִיך[iχ]
Jeדוּ[du]
Tuעֶר[ɛr]
Ilזִי[zi]
Elleעֶס[ɛs]
Ça / Il (neutre)מִיר[mir]
Nousאִיר[ir]
Vousזֵײ[zɛj]
Ils / Ellesאִיך בִּין[iχ bin]
Je suisדוּ בִּיסְט[du bist]
Tu esעֶר אִיז[ɛr iz]
Il estמִיר זֶענֶען[mir ˈzɛnɛn]
Nous sommesאִיר זֶענְט[ir zɛnt]
Vous êtesזֵײ זֶענֶען[zɛj ˈzɛnɛn]
Ils / Elles sontווער בִּיסְטוּ?[vɛr ˈbistu]
Qui es-tu ?אִיך בִּין אַ לערער[iχ bin a ˈlɛrɛr]
Je suis un professeurדִי מִשְׁפּוֹחֶה[di miʃˈpɔχɛ]
La familleדֶער פאָטער[dɛr ˈfɔtɛr]
Le pèreדִי מוּטער[di ˈmutɛr]
La mèreדֶער בְּרוּדער[dɛr ˈbrudɛr]
Le frèreדִי שְׁוועֶסְטער[di ˈʃvɛstɛr]
La sœurדֶער זֵײדע[dɛr ˈzɛjdɛ]
Le grand-pèreדִי באָבֶּע[di ˈbɔbɛ]
La grand-mèreדֶער זוּן[dɛr zun]
Le filsדִי טאָכטער[di ˈtɔχtɛr]
La filleדֶער מַאן[dɛr man]
Le mari / L'hommeדִי פְרוֹי[di frɔj]
La femmeדִי קִינְדער[di ˈkindɛr]
Les enfantsדֶער פֶעטער[dɛr ˈfɛtɛr]
L'oncleדִי מוּמע[di ˈmumɛ]
La tanteמַײן פאָטער[majn ˈfɔtɛr]
Mon pèreאיין[ɛjn]
Unצוויי[tsvɛj]
Deuxדריי[drɛj]
Troisפיר[fir]
Quatreפינף[finf]
Cinqזעקס[zɛks]
Sixזיבן[ˈzibn̩]
Septאַכט[aχt]
Huitנײַן[najn]
Neufצען[tsɛn]
Dixוויפיל?[viˈfil]
Combien ?צוויי קִינְדער[tsvɛj ˈkindɛr]
Deux enfantsייִדִיש[ˈjidiʃ]
Yiddish (la langue)לָשׁוֹן-קוֹדֶשׁ[ˈlɔʃn̩ ˈkɔjdɛʃ]
Langue sacréeאייראָפּע[ɛjˈrɔpɛ]
Europeגעשיכטע[ɡɛˈʃiχtɛ]
Histoireאַ בִּיסְל[a bisl]
Un peuדאָס פאָלק[dɔs fɔlk]
Le peupleרעדן ייִדִיש[ˈrɛdn̩ ˈjidiʃ]
Parler Yiddishדֶערמאַן[dɛrman]
l'homme(masculin)דִיפֿרוי[difrɔj]
lafemme(féminin)דאָסקינד[dɔskind]
l'enfant(neutre)אַמאַן[aman]
unhommeדֶערטאַטע[dɛrtatɛ]
lepèreדִימאַמע[dimamɛ]
lamèreדאָסהויז[dɔshɔjz]
lamaison(neutre)דִיגאַס[digas]
larue(féminin)דֶערבוך[dɛrbux]
lelivre(masculin)דִימענטשן[dimɛntʃn]
lesgens(pluriel)דאָסצימער[dɔstsimɛr]
lachambre/lapièceדֶערטיש[dɛrtiʃ]
latableדֶערשטול[dɛrʃtul]
lachaiseדאָסבעט[dɔsbɛt]
lelitדֶערשאַנק[dɛrʃaŋk]
l'armoire/leplacardדאָספֿענצטער[dɔsfɛntstɛr]
lafenêtreדִיטיר[ditir]
laporteדִיקיך[dikix]
lacuisineדאָסלעמפּל[dɔslɛmpl]
lapetitelampeדֶערשפּיגל[dɛrʃpigl]
lemiroirדאָסקישן[dɔskiʃn]
l'oreiller/lecoussinדִיוואַנט[divant]
lemurדאָסקלייד[dɔsklɛjd]
larobe/levêtementדֶערהוט[dɛrhut]
lechapeauדֶערמאַנטל[dɛrmantl]
lemanteauדאָסהעמד[dɔshɛmd]
lachemiseדִיהויזן[dihɔjzn]
lepantalonדֶערשך[dɛrʃux]
lachaussureדֶערשטיוול[dɛrʃtivl]
labotteדִיזאָקן[dizɔkn]
leschaussettesדִיהענטשקעס[dihɛntʃkɛs]
lesgantsדֶערפֿאָרהאַנג[dɛrfɔrhaŋ]
letablierדאָסטיכל[dɔstixl]
lefoulard/lemouchoirדֶערגאַרטל[dɛrgartl]
laceintureדִיטישן[ditiʃn]
lestablesדִישטולן[diʃtuln]
leschaisesדִיבאָבעס[dibɔbɛs]
lesgrands-mèresדִיזיידעס[dizɛjdɛs]
lesgrands-pèresדִיפֿינגער[difiŋgɛr]
lesdoigtsדִיפֿענצטער[difɛntstɛr]
lesfenêtresדִיהענט[dihɛnt]
lesmainsדִיפֿיס[difis]
lespiedsדִיקינדער[dikindɛr]
lesenfantsדִיפֿרויען[difrɔjɛn]
lesfemmesזונטיק[zuntik]
dimancheמאָנטיק[mɔntik]
lundiמיטװאָך[mitvɔx]
mercrediפֿרײַטיק[frajtik]
vendrediשבת[ʃabəs]
samedi/Shabbatהײַנט[hajnt]
aujourd'huiנעכטן[nɛxtn]
hierמאָרגן[mɔrgn]
demainאיצט[itst]
maintenantשעה[ʃɔ]
heureטאָג[tɔg]
jourװאָך[vɔx]
semaineשָׁלוֹם-עֲלֵיכֶם[ʃɔlɛmalɛjxɛm]
bonjour/lapaixsoitsurvousאַדַאנְק[adaŋk]
merciזַײַטאַזֹויגוּט[zajtazɔjgut]
s'ilvousplaîtזַײַטמוֹחֵל[zajtmɔjxɛl]
pardon/excusez-moiזַײַטגֶעזוּנְט[zajtgɛzunt]
aurevoir/portez-vousbienאַגוּטְןטאָג[agutntɔg]
bonnejournée/bonjourאַגוּטְןאָוֶונט[agutnɔvɛnt]
bonsoirאַגוּטֶענַאכְט[agutɛnaxt]
bonnenuitנִּישטאָפַֿארוָואס[niʃtɔfarvɔs]
derien/jevousenprieמִּיטפֿרֵייד[mitfrɛjd]
avecplaisirאִּיךמַאך[ixmax]
jefaisדוּמַאכְסְט[dumaxst]
tufaisעֶרמַאכְט[ɛrmaxt]
ilfaitמִּירמַאכְן[mirmaxn]
nousfaisonsאִּירמַאכְט[irmaxt]
vousfaitesזֵיימַאכְן[zɛjmaxn]
ils/ellesfontאִּיךרֶעד[ixrɛd]
jeparleדוּרֶעדְסְט[durɛdst]
tuparlesעֶררֶעדְט[ɛrrɛdt]
ilparleמִּיררֶעדְן[mirrɛdn]
nousparlonsדִּישְׁטאָט[diʃtɔt]
lavilleדִּישׁוּל[diʃul]
lasynagogue/l'écoleדֶערמַארְק[dɛrmark]
lemarchéדִּיבַאנְק[dibaŋk]
labanqueדִּיפֹּאסְט[dipɔst]
laposteדִּיקְראָם[dikrɔm]
lemagasin/laboutiqueדִּיפַאבְרִּיק[difabrik]
l'usineדאָסשְׁפִּיטאָל[dɔsʃpitɔl]
l'hôpitalדִּיאַפְּטֵייק[diaptɛjk]
lapharmacieדֶערפַּארְק[dɛrpark]
leparcדֶערוַאלְד[dɛrvald]
laforêtדֶערבַאן-סְטַאנְצְיֶע[dɛrbanstantsjɛ]
lagareדִּיבַאן[diban]
letrainדֶעראֹויטֹאבּוּס[dɛrɔjtɔbus]
lebusדֶערעֶרֹאפְּלַאן[dɛrɛrɔplan]
l'avionדִּישִׁיף[diʃif]
lebateauפֹֿארְן[fɔrn]
aller(envéhicule)/voyagerגֵיין[gɛjn]
aller(àpied)/marcherדֶערבִּילֶעט[dɛrbilɛt]
lebillet/leticketדֶערוֶועג[dɛrvɛg]
lechemin/larouteרַײַזְן[rɛjzn]
voyagerדֶערפַּאסְפֹּארְט[dɛrpaspɔrt]
lepasseportדִּיטְשֶעמֹאדַאן[ditʃɛmɔdan]
lavaliseאָנְקוּמֶען[ɔnkumɛn]
arriverנֵיין[nɛjn]
nonנִּישְׁט[niʃt]
ne...pasקֵיין[kɛjn]
aucun/pasdeגאָרְנִּישְׁט[gɔrniʃt]
rienקֵיינְמֹאל[kɛjnmɔl]
jamaisקֵיינֶער[kɛjnɛr]
personneנִּישְׁטמֶער[niʃtmɛr]
ne...plusנִּישְׁטנֹאךְ[niʃtnɔx]
pasencoreשְׁטֶעטְל[ʃtɛtl]
petitvillagejuifקְהִילָה[kɛhilɛ]
communautéפְּלַאץ[plats]
place/espaceיִּידִּישְׁקֵייט[jidiʃkɛjt]
judéité/culturejuiveשַׁמָּשׁ[ʃaməs]
bedeau/serviteurdesynagogueרַבֿ[rav]
rabbinחַזָּן[xazn]
cantor/chantreחֶדֶר[xɛjdɛr]
écoleélémentairejuiveמְלַמֵּד[mɛlamɛd]
maîtred'écoleגְּמִילַת-חֶסֶד[gmilesxɛsɛd]
actedecharité/prêtsansintérêtדֶערשְׁנֵיידֶער[dɛrʃnɛjdɛr]
letailleurדֶערשׁוּסְטֶער[dɛrʃustɛr]
lecordonnierדֶערבֶּעקֶער[dɛrbɛkɛr]
leboulangerדֶערקַצָּבֿ[dɛrkatsɛv]
leboucherדֶערסוֹחֵר[dɛrsɔjxɛr]
lemarchand/commerçantדֶערסְטאָלֶער[dɛrʃtɔlɛr]
lemenuisierדֶערדאָקְטֶער[dɛrdɔktɛr]
lemédecinדֶערלֶערֶער[dɛrlɛrɛr]
leprofesseurדֶערשְׁרַײַבֶער[dɛrʃrajbɛr]
l'écrivainאַרְבֶּעטְן[arbɛtn]
travaillerשִׂמְחָה[simxɛ]
joie/fêteטְרוֹיֶער[trɔjɛr]
tristesse/deuilכַּעַס[kas]
colèreפַּחַד[paxad]
peur/terreurהאָפְֿנוּנְג[hɔfnuŋ]
espoirלִּיבֶע[libɛ]
amourשִׂנְאָה[sinɛ]
haineרַחְמָנוּת[raxmɔnus]
pitié/compassionגְלִּיק[glik]
bonheur/chanceאִּיבֶערְרַאשׁוּנְג[ibɛraʃuŋ]
surpriseיִּידִּישְׁלַאנְד[jidiʃland]
Yiddishlandעֶמַאנְסִּיפַּאצְיֶע[ɛmansipatsjɛ]
émancipationהַשְׂכָּלָה[haskalɛ]
Haskala(Lumièresjuives)מַשְׂכִּיל[maskil]
adeptedelaHaskalaחֲסִידוּת[xasidus]
Hassidismeחָסִיד[xasid]
adepteduhassidismeמִתְנַגֵּד[misnagɛd]
opposant(auhassidisme)פּאָגְראָם[pɔgrɔm]
pogromתְּחוּם-הַמּוֹשָׁבֿ[txumhamɔjʃɛv]
ZonedeRésidenceמַאסְן-מִּיגְרַאצְיֶע[masnmigratsjɛ]
migrationdemasseאַגּוּטֶערמַאן[agutɛrman]
unbonhommeדֶערגּוּטֶערמַאן[dɛrgutɛrman]
lebonhommeאַגּוּטֶעפֿרױ[agutɛfrɔj]
unebonnefemmeדִּיגּוּטֶעפֿרױ[digutɛfrɔj]
labonnefemmeאַגּוּטקִינְד[agutkind]
unbonenfantדאָסגּוּטֶעקִינְד[dɔsgutɛkind]
lebonenfantדִּיגּוּטֶעמֶענְטשְן[digutɛmɛntʃn]
lesbonsgens/lesbonnespersonnesגּוּטֶעמֶענְטשְן[gutɛmɛntʃn]
debonnespersonnesדֶערמַאןאִיזגּוּט[dɛrmanizgut]
l'hommeestbonדִּיפֿרױאִיזגּוּט[difrɔjizgut]
lafemmeestbonneדִּיזוּן[dizun]
lesoleilדִּילְבָנָה[diləvanɛ]
laluneדֶערהִימְל[dɛrhiml]
lecielדֶעררֶעגְן[dɛrrɛgn]
lapluieדֶערשְׁנֵיי[dɛrʃnɛj]
laneigeדֶערוִוינְט[dɛrvint]
leventעֶסאִיזהֵייס[ɛsizhɛjs]
ilfaitchaudעֶסאִיזקַאלְט[ɛsizkalt]
ilfaitfroidדֶערבּוֹים[dɛrbɔjm]
l'arbreדִּיבּלוּם[diblum]
lafleurפֿרײַצײַט[frajtsajt]
tempslibre/loisirsשפּילן[ʃpiln]
jouerלייענען[lɛjɛnɛn]
lireמוזיק[muzik]
musiqueטאַנצן[tantsn]
danserספּאָרט[spɔrt]
sportקינאָ[kinɔ]
cinémaמאָלן[mɔln]
peindre/dessinerזאַמלען[zamlɛn]
collectionner/rassemblerרײַזן[rɛjzn]
voyagerאיךהאָבגעזאָגט[ixhɔbgɛzɔgt]
j'aiditערהאָטגעגעסן[ɛrhɔtgɛgɛsn]
ilamangéאיךביןגעגאַנגען[ixbingɛgaŋɛn]
jesuisalléמירזענעןגעפֿאָרן[mirzɛnɛngɛfɔrn]
noussommesallés(envéhicule)זיאיזגעבליבן[ziizgɛblibn]
elleestrestéeהאָסטוגעזען?[hɔstugɛzɛn]
as-tuvu?איךהאָבגעאַרבעט[ixhɔbgɛarbɛt]
j'aitravailléמירהאָבןגעלערנט[mirhɔbngɛlɛrnt]
nousavonsappris/étudiéאַנטדעקן[antdɛkɛn]
découvrir/explorerדיגרענעץ[digrɛnɛts]
lafrontièreדעראָנפֿאָר[dɛrɔnfɔr]
ledépart(envéhicule)דירײַזה[dirɛjzɛ]
levoyage/l'excursionפרעמד[frɛmd]
étranger/inconnuדערוועג-ווײַזער[dɛrvɛgvajzɛr]
leguide/l'indicateurדימאַפּע[dimapɛ]
lacarte/leplanדעראויסלאַנד[dɛrɔjsland]
l'étranger(paysextérieurs)דיוויזע[divizɛ]
levisaאויספֿאָרשן[ɔjsfɔrʃn]
explorer/enquêterגעזונט[gɛzunt]
santé/bien-êtreקראַנק[kraŋk]
maladeדערווייטיק[dɛrvɛjtik]
ladouleur/lemalדערדאָקטער[dɛrdɔktɛr]
lemédecinדירפֿואה[dirɛfuɛ]
leremède/médicamentהוסטן[hustn]
tousserפיבער[fibɛr]
fièvreדיוואונד[divund]
lablessure/plaieאויסהיילן[ɔjshɛjln]
guérircomplètementמיטרחמנות[mitraxmɔnus]
aveccompassionאין[in]
dans/enאויף[ɔjf]
surאונטער[untɛr]
sousאיבער[ibɛr]
au-dessus/sur/par-dessusנעבן[nɛbn]
àcôtéde/prèsdeהינטער[hintɛr]
derrièreפֿאַר[far]
devant/avant/pourצווישן[tsviʃn]
entre/parmiאַרום[arum]
autourdeדורך[durx]
àtravers/parטעאַטער[tɛatɛr]
théâtreשפּיל[ʃpil]
piècedethéâtre/jeuפּורים-שפּיל[purimʃpil]
JeudePourimבינע[binɛ]
scèneאַקטיאָר[aktjɔr]
acteurעולם[ɔjlɛm]
public/mondeדיבוק[dibuk]
Dibbouk(espritpossesseur)קאָמעדיע[kɔmɛdjɛ]
comédieטראַגעדיע[tragɛdjɛ]
tragédieדעראַפּלאָדיסמענט[aplodismɛnt]
l'applaudissementקויפֿן[kɔjfn]
acheterפֿאַרקויפֿן[farkɔjfn]
vendreדערפּרײַז[prajz]
leprixצאָלן[tsɔln]
payerדאָסגעלט[gɛlt]
l'argentמאַכןאַהאַנדל[maxnahandl]
faireuneaffaire/négocierטײַער[tajɛr]
cher/coûteux/précieuxביליק[bilik]
bonmarché/pascherדערקונה[kɔjnɛ]
l'acheteur/leclientדיוואַרע[divarɛ]
lamarchandiseלערנען[lɛrnɛn]
apprendre/étudier/enseignerישיבֿה[jɛʃivɛ]
Yeshiva/académietalmudiqueתּלמוד[talmud]
Talmudגמרא[gɔmɔrɛ]
Gémaraחבֿר[xavɛr]
ami/compagnond'étudeספֿר[sɛjfɛr]
livresacréפּלפּול[pilpul]
Pilpoul/dialectiquesubtileלמדן[lamdɛן]
érudit/savantעם-האָרץ[amɔrɛts]
ignorant(entextessacrés)חכמה[xɔxme]
sagesse/intelligenceקענען[kɛnɛn]
pouvoir/savoirfaireוועלן[vɛln]
vouloirדאַרפֿן[darfn]
devoir/avoirbesoindeמוזן[muzn]
devoir(obligationabsolue)מעגן[mɛgn]
pouvoir(avoirlapermission)/avoirledroitוויסן[visn]
savoir(uneinformation)זאָלן[zɔln]
devrait/êtrecenséפֿאַרשטיין[farʃtɛjn]
comprendreדיגאָלדענעמדינה[digɔldɛnɛmɛdinɛ]
lepaysdoré(USA)דיאימיגראַציע[diimigratsjɛ]
l'immigrationדערשיף-קאַרטל[dɛrʃifkartl]
lebilletdebateauדערנײַערוועלט[dɛrnajɛrvɛlt]
leNouveauMondeאַסימילירןזיך[asimiliernzix]
s'assimilerדיפֿרײַהייט[difrajhɛjt]
lalibertéדערגרינער[dɛrgrinɛr]
lenouveauvenu/'lebleu'ניו-יאָרק[njujɔrk]
NewYorkדערשוועט-שאַפּ[dɛrʃvɛtʃap]
lesweatshop/atelierdemisèreדערהצלחה[hatslaxɛ]
laréussite/lesuccèsשלום-עליכם[ʃɔlɛmalɛjxɛm]
SholemAleichem(écrivain)דערהומאָר[dɛrhumɔr]
l'humourלאַכן[laxn]
rireדערוויץ[dɛrvits]
lablague/l'histoiredrôleשלעמיאל[ʃlɛmil]
Schlemiel(malchanceuxmaladroit)שלופֿער[ʃlufɛr]
traînard/vaurienלאַכןמיטטרערן[laxnmittrɛrn]
rireauxlarmes/rireàtraversleslarmesדימעשׂה[dimɛjsɛ]
l'histoire/lerécit/leconteטבֿיהדערמילכיקער[tɛvjɛdɛrmilxikɛr]
TevyeleLaitierדערשמייכל[dɛrʃmɛjxl]
lesourireדעםמאַן[dɛmman]
l'homme(accusatif/datifmasc.)דערפֿרוי[dɛrfrɔj]
lafemme(datiffém.)דעםקינד[dɛmkind]
l'enfant(datifneutre)מיטדעםחבֿר[mitdɛmxavɛr]
avecl'amiצודערמאַמען[tsudɛrmamɛn]
àlamèreאיךזעדעםבוך[ixzɛdɛmbux]
jevoislelivreמיטגרויסרחמנות[mitgrɔjsraxmɔnus]
avecgrandecompassionפֿאַרדעםטאַטן[fardɛmtatn]
pourlepèreי.ל.פּרץ[judlamɛdpɛrɛts]
I.L.Peretz(écrivain)מאָדערניזם[mɔdɛrnizm]
modernismeאינטעלעקטואַל[intɛlɛktual]
intellectuelסימבאָליזם[simbɔlizm]
symbolismeדיגאָלדענעקייט[digɔldɛnɛkɛjt]
LaChaîned'Orנשמה[nɛʃamɛ]
âmeאויפֿקלערנונג[ɔjfklɛrnuŋ]
illumination/éveilליטעראַריש[litɛrariʃ]
littéraireוואַרשע[varʃɛ]
Varsovieשאַפֿונג[ʃafuŋ]
création/œuvreקונסט[kunst]
artקינסטלער[kinstlɛr]
artisteאויסשטעלונג[ɔjsʃtɛluŋ]
expositionקליזמער[klɛzmɛr]
Klezmer/musicientraditionnelפֿידל[fidl]
violonקלאַרינעט[klarinɛt]
clarinetteפֿאָטאָגראַפֿיע[fɔtɔgrafjɛ]
photographieסקולפּטור[skulptur]
sculptureגעזאַנג[gɛzaŋ]
chantעסטעטיק[ɛstɛtik]
esthétiqueזאָג![zɔg]
dis!זאָגט![zɔgt]
dites!לאָמיר![lɔmir]
allons!/faisons!(let's)גיב![gib]
donne!קום![kum]
viens!הערזיךאײַן![hɛrzixajn]
écouteattentivement!זײַ![zaj]
sois!זײַט![zajt]
soyez!שרײַב![ʃrajb]
écris!עסט![ɛst]
mangez!יצחקבאַשעוויסזינגער[yitsxɔkbaʃɛvisziŋgɛr]
IsaacBashevisSingerנאָבעל-פּריז[nɔbɛlpriz]
PrixNobelשד[ʃɛd]
démon/espritmalinמיסטיק[mistik]
mystiqueפֿילאָסאָפֿיע[filɔsɔfjɛ]
philosophieדערשליימיאלפֿוןכעלעם[dɛrʃlɛmilfunxɛlɛm]
leSchlemieldeChelmדערספּעקטאַקל[dɛrspɛktakl]
lespectacle/lavisionירושה[jɛruʃɛ]
héritage/successionפֿאַנטאַסטיש[fantastiʃ]
fantastiqueמענטשהייט[mɛntʃhɛjt]
humanitéבונד[bund]
Bund(Uniondestravailleursjuifs)אַרבעטער-באַוועגונג[arbɛtɛrbavɛguŋ]
mouvementouvrierסאָציאַליזם[sɔtsjalizm]
socialismeסטרײַק[strajk]
grèveיוסטיץ[justits]
justiceגרופּירןזיך[grupirnzix]
seregrouper/s'organiserוועלטלעך[vɛltlɛx]
laïque/profaneפּראָלעטאַריער[prɔlɛtarjɛr]
prolétaireדישבועה[diʃvuɛ]
leserment/l'hymneduBundגליכקייט[glixkɛjt]
égalitéאַביגעזונט[abigɛzunt]
pourvuqu'onaitlasantéהאַקןאַטשײַניק[haknatʃajnik]
parlerpourneriendire/casserlespiedsאַןעקוועלט[anɛkvɛlt]
leboutdumondeמאַכןאַשטיק[maxnaʃtik]
faireunescène/unsketchנישטפֿאַראונדזגעדאַכט[niʃtfarundzgɛdaxt]
quecelanenousarrivepasרעדןצודערוואַנט[rɛdntsudɛrvant]
parleràunmurמאַכןאַתּל[maxnatɛl]
détruire/gâcherאַלאָךאיןקאָפּ[alɔxinkɔp]
untroudanslatête(unbesoininutile)גייןאיןדיפֿיס[gɛjnindifis]
suivrelestraces/allersurlespiedsאַגוטיאָר[agutjɔr]
unebonneannée/réponseàunesalutationייִדישל[jidiʃl]
petityiddish(affectueux)מאַמעלע[mamɛlɛ]
petitemaman/mamanchérieטאַטעניו[tatɛnju]
pèrechéri/monpetitpapaקינדערלעך[kindɛrlɛx]
petitsenfants/meschersenfantsהינטעלע[hintɛlɛ]
petitchien/chiotבוכעלע[buxɛlɛ]
petitlivre/livretשטיינעלע[ʃtɛjnɛlɛ]
petitcaillou/petitepierreהאַנדעלע[handɛlɛ]
petitemainדיחורבן־צײַטאיזגעװעןדישװערסטעתּקופֿהפֿאַרדעםייִדישןפֿאָלק.[Dikhurbn-tsaytizgevendishverstetkofefardemyidishnfolk.]
LapériodedelaShoahaétél'époquelaplusdifficilepourlepeuplejuif.איןדיגעטאָסהאָבןייִדןאָרגאַניזירטגעהײמעשולן.[Indigetoshobnyidnorganizirtgeheymeshuln.]
Danslesghettos,lesJuifsontorganisédesécolessecrètes.די'פּאַפּיר־בריגאַדע'איןװילנעהאָטגעראַטעוועטװיכטיקעאַרכיוון.[Di'papir-brigade'inVilnehotgeratevetvikhtikearkhivn.]
La'Brigadedupapier'àVilnaasauvédesarchivesimportantes.מעהאָטגעשריבןלידעראױףייִדישאיןדילאַגערן.[Mehotgeshribnlideroyfyidishindilagern.]
Onécrivaitdeschansonsenyiddishdanslescamps.דאָסליד'זאָגניטקײןמאָל'איזגעװאָרןדערהימעןפֿוןדיפּאַרטיזאַנער.[Doslid'Zognitkeynmol'izgevornderhimenfundipartizaner.]
Lechant'Nedisjamais'estdevenul'hymnedespartisans.עמנואלרינגעלבלוםהאָטאָרגאַניזירטדעם'עונגשבת'אַרכיוו.[EmanuelRingelblumhotorganizirtdem'OynegShabes'arkhiv.]
EmanuelRingelblumaorganisél'archive'OynegShabes'.ייִדישלאַנדאיזחרובֿגעװאָרןדורךדינאַציס.[Yidishlandizkhorevgevorndurkhdinatsis.]
LeYiddishlandaétéanéantiparlesnazis.דיייִדישעקולטורהאָטזיךאָפּגעראַטעוועטאיןדיזכרונות.[Diyidishekulturhotzikhopgeratevetindizikhroynes.]
Lacultureyiddishasurvécudanslesmémoires.ייִװאָהאָטזיךאיבערגעצױגןקייןניו־יאָרקפֿאַרדערמלחמה.[YivohotzikhibegetsoygnkeynNyu-Yorkfardermilkhome.]
L'institutYIVOadéménagéàNewYorkavantlaguerre.דירעשטלעךפֿוןדערקולטורזײַנעןהײליק.[Direshtlekhfunderkulturzaynenheylik.]
Lesvestigesdelaculturesontsacrés.מירמוזןגעדענקעןדינעמעןפֿוןדיקדושים.[Mirmuzngedenkendinemenfundikdoshim.]
Nousdevonsnoussouvenirdesnomsdesmartyrs.דיייִדישעשפּראַךאיזאַלעבעדיקעמצבֿה.[Diyidisheshprakhizalebedikematseyve.]
Lalangueyiddishestunmonumentvivant.נאָךדערמלחמההאָטזיךאָנגעהױבןאַנײַקאַפּיטלפֿאַרייִדיש.[Nokhdermilkhomehotzikhongehoybnanaykapitlfaryidish.]
Aprèslaguerre,unnouveauchapitreacommencépourleyiddish.איןישׂראלאיזגעװעןאַשפּראַך־קאַמףצװישןהעברעיִשאוןייִדיש.[InYisroelizgevenashprakh-kamftsvishnHebreishunYidish.]
EnIsraël,ilyaeuuneluttelinguistiqueentrel'hébreuetleyiddish.הײַנטרעדןטױזנטערחסידיםייִדישװיאַמאַמע־לשון.[Hayntredntoyznterkhsidimyidishviamame-loshn.]
Aujourd'hui,desmilliersdehassidimparlentyiddishcommelanguematernelle.עספֿאַראַןאַייִדישערװיקיפּעדיעאױפֿןאינטערנעט.[EsfaranayidisherVikipedyeoyfninternet.]
IlexisteuneWikipédiayiddishsurInternet.דיייִדישעקולטור־רענעסאַנסהאָטזיךאָנגעהױבןאיןדיזיבעציקעריאָרן.[Diyidishekultur-renesanshotzikhongehoybnindizibetsikeryorn.]
Larenaissanceculturelleyiddishacommencédanslesannées70.מעלערנטייִדישאיןדיבעסטעאוניװערסיטעטן.[Melerntyidishindibesteuniversitetn.]
Onapprendleyiddishdanslesmeilleuresuniversités.דערקלעזמער־רעװײַװלהאָטגעבראַכטנײַעענערגיע.[DerKlezmer-revayvlhotgebrakhtnayeenergye.]
Lerevivalklezmeraapportéunenouvelleénergie.ייִדישאיזהײַנטאַװעלטלעכעאוןאַהײליקעשפּראַך.[Yidishizhayntaveltlekheunaheylikeshprakh.]
Leyiddishestaujourd'huiunelangueséculièreetsacrée.דער'ייִדישערביכער־צענטער'ראַטעוועטמיליאָנעןביכער.[Der'Yidisherbikher-tsenter'ratevetmilyonenbikher.]
Le'YiddishBookCenter'sauvedesmillionsdelivres.מירזײַנעןנאָךדאָ![Mirzaynennokhdo!]
Noussommesencorelà!דיצוקונפֿטפֿוןייִדישליגטאיןאונדזערעהענט.[Ditsukunftfunyidishligtinundzerehent.]
L'avenirduyiddishreposeentrenosmains.דאַװענען[Davenen]
Prierדינשמה[Dineshome]
L'âmeבענטשן[Bentshn]
Bénir/Direlesgrâcesaprèslerepasדיברכה[Dibrokhe]
Labénédictionצדקה[Tsedoke]
Charité/Justicesocialeדימצוה[Dimitsve]
Bonneaction/Commandementדיאמונה[Diemune]
Lafoi/Lacroyanceהאַציק[Hartsik]
Chaleureux/Detoutcœurדערגורל[Dergoyrl]
Ledestin/Lesortדיכּװנה[Dikavone]
L'intention/Laferveurמזל[Mazel]
Chance/Étoile/Destinéeדעריום־טובֿ[Deryontef]
Lejourdefête/Lafêtereligieuseדערגוטערמאָרגן[Dergutermorgn]
Lebonmatin(parfoisausensdebontédivine)דיהײליקייט[Diheylikayt]
Lasaintetéאַבֿרהםסוצקעװעראיזגעװעןדערגרעסטערייִדישערפּאָעטפֿוןצװאָנציקסטןיאָרהונדערט.[AvromSutskeverizgevendergresteryidisherpoetfuntsvantsikstnyorhundert.]
AbrahamSutzkeverétaitleplusgrandpoèteyiddishduXXesiècle.עראיזגעבוירןגעװאָרןאיןסמיבאַראיןיאָרנײַנצן־דרײַצן.[ErizgeboyrngevorninSmibarinyornayntsen-draytsn.]
IlestnéàSmorgonen1913.איןװילנערגעטאָהאָטערגעשריבןלידעראױףצעטלעך.[InVilnergetohotergeshribnlideroyftsetlekh.]
DansleghettodeVilna,ilécrivaitdespoèmessurdesboutsdepapier.סוצקעװעראיזגעװעןאַמיטגלידפֿוןדער'פּאַפּיר־בריגאַדע'.[Sutskeverizgevenamitglidfunder'papir-brigade'.]
Sutzkeverétaitmembredela'Brigadedupapier'.ערהאָטגעזאָגטעדותבײַדינירנבערגערמשפּטים.[ErhotgezogteydesbaydiNirnbergermishpotim.]
IlatémoignélorsdesprocèsdeNuremberg.איןישׂראלהאָטערגעגרינדעטדעםזשורנאַל'דיגאָלדענעקייט'.[InYisroelhotergegrindetdemzhurnal'Digoldenekeyt'.]
EnIsraël,ilafondélarevue'LaChaîned'or'.זײַןפּאָעזיעאיזפֿולמיטסימבאָליזםאוןפֿאַנטאַזיע.[Zaynpoezyeizfulmitsimbolizmunfantazye.]
Sapoésieestpleinedesymbolismeetdefantaisie.ערהאָטגעשריבןװעגןדעםליכטפֿוןדערלאַנטערן.[Erhotgeshribnvegndemlikhtfunderlantern.]
Ilaécritsurlalumièredelalanterne.סוצקעװערהאָטגעגלױבטאיןדערכּוחפֿוןװאָרט.[Sutskeverhotgegloybtinderkoyekhfunvort.]
Sutzkevercroyaitaupouvoirdumot.עראיזגעשטאָרבןאיןתּל־אָבֿיבֿאיןיאָרצװייטױזנטאוןצען.[ErizgeshtorbninTel-Avivinyortsveytoyzntuntsen.]
IlestmortàTel-Aviven2010.זײַנעלידערזײַנעןאיבערגעזעצטאױףפֿילשפּראַכן.[Zayneliderzaynenibergezetstoyffilshprakhen.]
Sespoèmessonttraduitsdansdenombreuseslangues.איךװײסאַזערקומטהײַנט.[Ikhveysazerkumthaynt.]
Jesaisqu'ilvientaujourd'hui.ערלערנטװײַלערװילװיסן.[Erlerntvaylervilvisn.]
Ilapprendparcequ'ilveutsavoir.איךװילגײןאָבעראיךהאָבנישטקײןצײַט.[Ikhvilgeynoberikhhobnishtkeyntsayt.]
Jeveuxyallermaisjen'aipasletemps.װעןעסרעגנט,בלײַבןמיראיןדערהיים.[Venesregent,blaybnmirinderheym.]
Quandilpleut,nousrestonsàlamaison.כאָטשעראיזמיד,אַרבעטערװײַטער.[Khotsherizmid,arbetervayter.]
Bienqu'ilsoitfatigué,ilcontinuedetravailler.ערלערנטייִדישכּדיצולײענעןפּרצן.[ErlerntyidishkedeitsuleyenenPeretsn.]
IlapprendleyiddishafindelirePeretz.אױבדוװעסטקומען,װעלןמירזײַןצופֿרידן.[Oybduvestkumen,velnmirzayntsupfridn.]
Situviens,nousseronscontents.איךװײסנישטציערהאָטדאָסבוך.[Ikhveysnishttsierhotdosbukh.]
Jenesaispass'ilalelivre.ערהאָטאַזױשנעלגעאַרבעטאַזעראיזפֿאַרטיקגעװאָרן.[Erhotazoyshnelgearbetazerizfartikgevorn.]
Ilatravaillésivitequ'ilaterminé.אײדערמירגײן,מוזןמירעסן.[Eydermirgeyn,muznmiresn.]
Avantquenousnepartions,nousdevonsmanger.די'גאָלדענעקייט'איזדערסימבאָלפֿוןדערייִדישערטראַדיציע.[Di'goldenekeyt'izdersimbolfunderyidishertraditsye.]
La'Chaîned'or'estlesymboledelatraditionyiddish.ייִדישאיזאונדזערירושה.[Yidishizundzeryerushe.]
Leyiddishestnotrehéritage.מירמוזןאיבערגעבןדישפּראַךצודיקינדער.[Mirmuznibergebndishprakhtsudikinder.]
Nousdevonstransmettrelalangueauxenfants.דיצוקונפֿטפֿוןייִדישאיזהעל.[Ditsukunftfunyidishizhel.]
L'avenirduyiddishestbrillant.ייִדישלעבטאיןדילידעראוןאיןדיהערצער.[Yidishlebtindiliderunindihertscher.]
Leyiddishvitdansleschansonsetdanslescœurs.דישפּראַךאיזאַבריקצװישןעבֿראוןמאָרגן.[Dishprakhizabriktsvishnoverunmorgn.]
Lalangueestunpontentrelepasséetdemain.מירהאָבןהאָפֿענונגפֿאַרדערייִדישערקולטור.[Mirhobnhofenungfarderyidisherkultur.]
Nousavonsdel'espoirpourlacultureyiddish.ייִדישאיזאַװעלט־שפּראַךאָןאַמיליטער.[Yidishizavelt-shprakhonamiliter.]
Leyiddishestunelanguemondialesansarmée.דיייִדישענשמהװעטתּמידשײַנען.[Diyidisheneshomevettamidshaynen.]
L'âmejuivebrilleratoujours.ייִדישלעבט![Yidishlebt!]
Leyiddishvit!פֿאַרגאַנצןלעבן.[Fargantsnlebn.]
Pourtoutelavie.רױט[rɔjt]
rougeבלױ[blɔj]
bleuגרין[grin]
vertגעל[gɛl]
jauneשװאַרץ[ʃvarts]
noirװײַס[vajs]
blancגרוי[grɔj]
grisברוינער[brɔjnɛr]
marron/brunאָראַנזש[ɔranʒ]
orangeפֿיאָלעט[fjɔlɛt]
violetקײַלעכיק[kajlɛxik]
rondפֿירקאַנטיק[firkantik]
carré/rectangulaireלאַנג[laŋ]
longקורץ[kurts]
courtבְּרויט[brɔjt]
painוואַסער[vasɛr]
eauמילך[milx]
laitפֿלייש[flɛjʃ]
viandeפֿיש[fiʃ]
poissonזאַלץ[zalts]
selצוקער[tsukɛr]
sucreעפּל[ɛpl]
pommeזופּ[zup]
soupeטעיי[tɛj]
théקאַווע[kavɛ]
caféעסן[ɛsn]
mangerטרינקען[triŋkɛn]
boireמעסער[mɛsɛr]
couteauלעפֿל[lɛfl]
cuillèreלָשון-אַשכּנז[lɔʃnaʃkənaz]
langued'Ashkénazeייִדיש[jidiʃ]
yiddish/juifלשון-קודש[lɔʃnkɔjdɛʃ]
languesainte(Hébreu/Araméen)גלוּת[gɔlus]
exilמיטלאַלטער[mitlaltɛr]
Moyen-Âgeדיאַלעקט[dialɛkt]
dialecteשפּראַך[ʃprax]
langue/langageוואָרט[vɔrt]
motאות[ɔjs]
lettre(alphabet)אַלף-בּית[alɛfbejs]
alphabetשרײַבן[ʃrajbn]
écrireקאָפּ[kɔp]
têteאויג[ɔjg]
œilנאָז[nɔz]
nezמויל[mɔjl]
boucheאויער[ɔjɛr]
oreilleפּנים[pɔnim]
visageהאַנט[hant]
mainפֿינגער[fiŋgɛr]
doigtפֿוס[fus]
pied/jambeבויך[bɔjx]
ventreהאַרץ[harts]
cœurרוקן[rukɛn]
dosהאַלדז[haldz]
cou/gorgeציין[tsɛjn]
dentשלום־עליכם[ˈʃɔləm aˈlɛɪxɛm]
Bonjour / La paix soit sur vousאיך בין[ix bin]
Je suisדי מאַמע[di ˈmamə]
La mèreדער טאַטע[dɛr ˈtatə]
Le pèreוואָס מאַכסטו?[vɔs ˈmaxtsu]
Comment vas-tu ?דאָס ברויט[dɔs brɔɪt]
Le painאיך בין נישט[ix bin niʃt]
Je ne suis pasאיך האָב[ix hɔb]
J'aiאַ דאַנק[a dank]
Merciזײַט געזונט[zaɪt ɡɛˈzunt]
Au revoir / Portez-vous bienפֿון וואַנען ביסטו?[fun ˈvanɛn ˈbistu]
D'où es-tu ?איינס, צוויי, דריי[ɛɪns tsvɛɪ drɛɪ]
Un, deux, troisדי חלה[di ˈxalə]
La challahמיר זײַנען[mir ˈzaɪnɛn]
Nous sommesדי היים[di hɛɪm]
La maison / Le foyerווער איז דאָס?[vɛr iz dɔs]
Qui est-ce ?איך וויל עסן[ix vil ɛsn]
Je veux mangerגוט מאָרגן[ɡut ˈmɔrɡn]
Bonjour (le matin)מזל־טובֿ[ˈmazl tɔv]
Félicitationsאיך רעד ייִדיש[ix rɛd ˈjidiʃ]
Je parle YiddishIkh hob geshribn a briv.[ɪχ hɔb ɡɛˈʃrɪbn a brɪv]
J'ai écrit une lettre.Ikh geb dos bukh der mamen.[ɪχ ɡɛb dɔs buχ dɛr ˈmamɛn]
Je donne le livre à la mère.Du darfst arbetn haynt.[du darfst ˈarbɛtn haɪnt]
Tu dois travailler aujourd'hui.Der baal-bos iz zeyer shtreng.[dɛr balˈbɔs ɪz ˈzɛɪɛr ʃtrɛŋɡ]
Le patron est très strict.Ikh voyn in a nayer voynung.[ɪχ vɔɪn ɪn a ˈnaɪɛr ˈvɔɪnʊŋɡ]
J'habite dans un nouvel appartement.Zey veln forn keyn New York.[zɛɪ vɛln ˈfɔrn kɛɪn nju jɔrk]
Ils voyageront à New York.Mir zaynen gegangen in teater.[mir ˈzaɪnɛn ɡɛˈɡaŋɡɛn ɪn tɛˈatɛr]
Nous sommes allés au théâtre.S'iz a groyser koved far mir.[sɪz a ˈɡrɔɪsɛr ˈkɔvɛd far mir]
C'est un grand honneur pour moi.Es gefelt mir dayn naye klayd.[ɛs ɡɛˈfɛlt mir daɪn ˈnaɪɛ klaɪd]
J'aime (il me plaît) ta nouvelle robe.Ikh hob keyn tsayt nisht.[ɪχ hɔb kɛɪn tsaɪt nɪʃt]
Je n'ai pas de temps.Ikh vash zikh yedn in der fri.[ɪχ vaʃ zɪχ ˈjɛdn ɪn dɛr fri]
Je me lave tous les matins.Zayn foter iz a lerer.[zaɪn ˈfɔtɛr ɪz a ˈlɛrɛr]
Son père est un professeur.Ikh bin mid, vayl ikh hob gearbet.[ɪχ bɪn mɪd vaɪl ɪχ hɔb ɡɛˈarbɛt]
Je suis fatigué parce que j'ai travaillé.Ikh helf dem tatn.[ɪχ hɛlf dɛm ˈtatn]
J'aide le père.Ikh zol geyn tsum dokter.[ɪχ zɔl ɡɛɪn tsʊm ˈdɔktɛr]
Je devrais aller chez le docteur.Ikh hob fil gute bikher.[ɪχ hɔb fɪl ˈɡʊtɛ ˈbɪχɛr]
J'ai beaucoup de bons livres.Kentu mir helfn?[ˈkɛntu mir ˈhɛlfn]
Peux-tu m'aider ?Yidish iz beser vi Daytsh.[ˈjɪdɪʃ ɪz ˈbɛsɛr vi daɪtʃ]
Le yiddish est meilleur que l'allemand.Der mentsh, vos arbet do.[dɛr mɛntʃ vɔs ˈarbɛt dɔ]
L'homme qui travaille ici.Ikh darf geyn in mark koyfn milkh far der mamen.[ɪχ darf ɡɛɪn ɪn mark ˈkɔɪfn mɪlχ far dɛr ˈmamɛn]
Je dois aller au marché acheter du lait pour la mère.דאָס איז דער מענטש וואָס ווייסט אַלץ.[dɔs ɪz dɛr mɛntʃ vɔs veɪst alts]
C'est l'homme qui sait tout.זי פֿילט זיך נישט גוט הײַנט.[zi fɪlt zɪx nɪʃt gʊt haɪnt]
Elle ne se sent pas bien aujourd'hui.איך קען נישט קומען ווײַל איך בין פֿאַרנומען.[ɪx kɛn nɪʃt kʊmɛn vaɪl ɪx bɪn farnʊmɛn]
Je ne peux pas venir parce que je suis occupé.ער האָט געגעסן דעם גאַנצן קוגל.[ɛr ɔt gɛgɛsn dɛm gantsn kʊgl]
Il a mangé tout le kugel.מאַך זיך נישט נאַריש מיט דעם.[max zɪx nɪʃt narɪʃ mɪt dɛm]
Ne fais pas l'idiot avec ça.איך גיב דער פֿרוי די בלומען.[ɪx gɪb dɛr frɔɪ di blʊmɛn]
Je donne les fleurs à la femme.כאָטש עס איז קאַלט, גייען מיר שפּאַצירן.[xɔtʃ ɛs ɪz kalt geɪɛn mɪr ʃpatsirn]
Bien qu'il fasse froid, nous allons nous promener.די מעשׂה ווערט דערציילט פֿון דור צו דור.[di maysɛ vɛrt dɛrtseɪlt fʊn dʊr tsʊ dʊr]
L'histoire est racontée de génération en génération.ווען איך וואָלט געהאַט געלט, וואָלט איך עס געקויפֿט.[vɛn ɪx vɔlt gɛhat gɛlt vɔlt ɪx ɛs gɛkɔɪft]
Si j'avais de l'argent, je l'achèterais.די שטאָט איז גרעסער פֿונעם שטעטל.[di ʃtɔt ɪz grɛsɛr fʊnɛm ʃtɛtl]
La ville est plus grande que le village.מיר וועלן זיך טרעפֿן מאָרגן אין אָוונט.[mɪr vɛln zɪx trɛfn mɔrgn ɪn ɔvnt]
Nous nous rencontrerons demain soir.זי הויבט אָן צו לערנען ייִדיש.[zi hɔɪbt ɔn tsʊ lɛrnɛn jidɪʃ]
Elle commence à apprendre le yiddish.עס איז שוין צען מינוט נאָך זיבן.[ɛs ɪz ʃɔɪn tsɛn mɪnʊt nɔx zibn]
Il est déjà sept heures dix.זיי וואַשן זיך פֿאַרן עסן.[zeɪ vaʃn zɪx farn ɛsn]
Ils se lavent avant de manger.ער אַרבעט שווער כדי צו העלפֿן זײַן משפּחה.[ɛr arbɛt ʃvɛr k'dɛɪ tsʊ hɛlfn zaɪn mɪʃpɔxɛ]
Il travaille dur afin d'aider sa famille.איך ווייס נישט צי ער קומט הײַנט.[ɪx veɪst nɪʃt tsi ɛr kʊmt haɪnt]
Je ne sais pas s'il vient aujourd'hui.דאָס איז דאָס שיינסטע הויז אין גאַס.[dɔs ɪz dɔs ʃeɪnstɛ hɔɪz ɪn gas]
C'est la plus belle maison de la rue.דאָס מיידעלע זינגט אַ לידעלע.[dɔs meɪdɛlɛ zɪngt a lidɛlɛ]
La petite fille chante une petite chanson.הײַנט גיי איך אין מאַרק.[haɪnt geɪ ɪx ɪn mark]
Aujourd'hui je vais au marché.די מענטשן וועמען איך האָב געזען זײַנען פֿרײַנדלעך.[di mɛntʃn vɛmɛn ɪx ɔb gɛzɛn zaɪnɛn fraɪndlɛx]
Les gens que j'ai vus sont amicaux.אומאָפּהענגיקייט[umɔpˈhɛŋɡɪkaɪt]
indépendanceער וואָלט עס געטאָן, ווען ער וואָלט געקענט[ɛr vɔlt ɛs ɡɛˈtɔn vɛn ɛr vɔlt ɡɛˈkɛnt]
Il l'aurait fait s'il avait puבאַטייליקן זיך אין דער דעבאַטע[baˈteɪlɪkn̩ zɪχ ɪn dɛr dɛˈbatɛ]
participer au débatהשפּעה[haʃˈpɔ.ə]
influenceפֿאַראַנטוואָרטלעכקייט[farauntˈvɔrtlɛçkaɪt]
responsabilitéכּדי צו פֿאַרשטיין די סיטואַציע[kəˈdɛɪ tsu farˈʃteɪn dɪ sɪtuˈatsjɛ]
afin de comprendre la situationאויסדריקן אַ מיינונג[ˈaʊsd rɪkn̩ a ˈmeɪnuŋ]
exprimer une opinionגלײַכבערעכטיקייט[ˈɡlaɪχbɛˌrɛçtɪkaɪt]
égalité des droitsאיבערצייגן[ɪbɛrˈtsɛɪɡn̩]
convaincreגײַסטיקע ירושה[ˈɡaɪstɪkɛ jɛˈruʃɛ]
héritage spirituelזיך באַמיען צו טאָן דאָס בעסטע[zɪχ baˈmi.ɛn tsu tɔn dɔs ˈbɛstɛ]
s'efforcer de faire de son mieuxפֿאַרעפֿנטלעכן אַן אַרטיקל[farˈɛfnt lɛχn̩ an arˈtɪkl̩]
publier un articleדערפֿאַרונג[dɛrˈfaruŋ]
expérienceעס ווערט באַטראַכט ווי אַ וויכטיקער באַשלוס[ɛs vɛrt baˈtraχt vi a ˈvɪχtɪkɛr baˈʃlus]
C'est considéré comme une décision importanteבאַוואָרעניש[baˈvɔrɛnɪʃ]
précaution / mise en gardeאונטערשיידן צווישן אמת און ליגן[ˈuntɛrˌʃɛɪdn̩ ˈtsvɪʃn̩ ˈɛmɛs un ˈlɪɡn̩]
distinguer entre vérité et mensongeאַנטוויקלונג[antˈvɪkluŋ]
développementוואָס האָט איר בדעה צו טאָן?[vɔs hɔt ir bəˈdɛ.ə tsu tɔn]
Qu'avez-vous l'intention de faire ?איך בין מכבד אײַער באַשלוס[ɪχ bɪn mɛˈχabɛd ˈajɛr baˈʃlus]
Je respecte votre décisionאויב איך וואָלט געוווּסט די סיבה[ɔɪb ɪχ vɔlt ɡɛˈvust dɪ ˈsɪbɛ]
Si j'avais su la raisonאיך[ix]
Jeדו[du]
Tuער[ɛr]
Ilזי[zi]
Elleעס[ɛs]
Il / Elle (neutre)מיר[mir]
Nous (sujet)איר[ir]
Vous (pluriel/formel)זײ[zɛɪ]
Ils / Ellesמיך[mix]
Me (accusatif)דיך[dix]
Te (accusatif)דיר[dir]
Te (datif)אים[im]
Le / Lui (objet)אונדז[undz]
Nous (objet)אײַך[ax]
Vous (objet pluriel)מען[mɛn]
Onדער מאַן[dɛr mān]
l'hommeדעם מאַן[dɛm mān]
à l'homme / l'homme (objet)די פֿרוי[di frɔɪ]
la femmeדער פֿרוי[dɛr frɔɪ]
à la femmeדאָס קינד[dɔs kɪnd]
l'enfantדעם קינד[dɛm kɪnd]
à l'enfantדי קינדער[di kɪndɛr]
les enfantsדער טיש[dɛr tɪʃ]
la tableדעם טיש[dɛm tɪʃ]
à la table / la table (objet)די פֿעדער[di fɛdɛr]
la plumeדער פֿעדער[dɛr fɛdɛr]
à la plumeדאָס בוך[dɔs bux]
le livreדעם בוך[dɛm bux]
au livre / du livreדי ביכער[di bɪxɛr]
les livresדער הונט[dɛr hunt]
le chienדעם הונט[dɛm hunt]
au chien / le chien (objet)די קאַץ[di kats]
le chat (la chatte)דער קאַץ[dɛr kats]
au chatדאָס הויז[dɔs hɔɪz]
la maisonדעם הויז[dɛm hɔɪz]
à la maisonזיי[zɛɪ]
ils/ellesזיך[zix]
se/soiאיך האָב געקויפֿט אַ בוך.[ɪx hɔb ɡɛˈkɔɪft a bux]
J'ai acheté un livre.ער איז געגאַנגען אין קראָם.[ɛr ɪz ɡɛˈɡaŋɡɛn ɪn krɔm]
Il est allé au magasin.מיר האָבן געגעסן עפּל.[mɪr hɔbn ɡɛˈɡɛsn ɛpl]
Nous avons mangé des pommes.זי האָט גוט געשלאָפֿן.[zi hɔt ɡʊt ɡɛˈʃlɔfn]
Elle a bien dormi.זיי זײַנען געפֿאָרן קיין ניו־יאָרק.[zɛɪ zaɪnɛn ɡɛˈfɔrn kɛɪn nju jɔrk]
Ils ont voyagé à New York.איר האָט געשריבן אַ בריוו.[ir hɔt ɡɛˈʃrɪbn a brɪv]
Vous avez écrit une lettre.איך האָב געזען מײַן פֿרײַנד.[ɪx hɔb ɡɛˈzɛn maɪn fraɪnd]
J'ai vu mon ami.דאָס קינד האָט געשפּילט.[dɔs kɪnd hɔt ɡɛˈʃpɪlt]
L'enfant a joué.מיר האָבן שווער געאַרבעט.[mɪr hɔbn ʃvɛr ɡɛˈarbɛt]
Nous avons travaillé dur.דער לערער האָט גערעדט.[dɛr ˈlɛrɛr hɔt ɡɛˈrɛdt]
Le professeur a parlé.זי איז געקומען אַהיים.[zi ɪz ɡɛˈkʊmɛn aˈhɛɪm]
Elle est venue à la maison.איך האָב געפֿרעגט אַ פֿראַגע.[ɪx hɔb ɡɛˈfrɛɡt a ˈfraɡɛ]
J'ai posé une question.דו האָסט געלייענט די צײַטונג.[dʊ hɔst ɡɛˈlɛɪɛnt di ˈtsaɪtʊŋ]
Tu as lu le journal.ער איז געבליבן שטיין.[ɛr ɪz ɡɛˈblɪbn ʃtɛɪn]
Il est resté debout.מיר האָבן געטרונקען וואַסער.[mɪr hɔbn ɡɛˈtrʊnkɛn ˈvasɛr]
Nous avons bu de l'eau.דער פֿויגל איז געפֿלויגן.[dɛr fɔɪɡl ɪz ɡɛˈflɔɪɡn]
L'oiseau a volé.איך האָב געהערט אַ ליד.[ɪx hɔb ɡɛˈhɛrt a lɪd]
J'ai entendu une chanson.זיי האָבן הויך געלאַכט.[zɛɪ hɔbn hɔɪx ɡɛˈlaxt]
Ils ont ri fort.איך מוז זיך אױסלערנען די גאַנצע גראַמאַטיק.[ix muz zix ojslɛrnɛn di gant͡sɛ gramatɪk]
Je dois apprendre toute la grammaire de fond en comble.זי האָט שױן אָנגעשריבן דעם לאַנגן בריוו.[zi ot ʃɔjn ɔngɛʃrɪbn dɛm langn brɪv]
Elle a déjà fini d'écrire la longue lettre.קען איר איבערלייענען דעם זאַץ נאָך אַ מאָל?[kɛn ir ibɛrlɛjɛnɛn dɛm zat͡s nɔx a mɔl]
Pouvez-vous relire la phrase encore une fois ?ער פֿאַרשטייט ניט די סיבה פֿון דעם פּראָבלעם.[ɛr farʃtɛjt nit di sibɛ fun dɛm prɔblɛm]
Il ne comprend pas la raison du problème.מיר ווילן אַרומפֿאָרן איבער גאַנץ פּוילן.[mir vɪln arumfɔrn ibɛr gant͡s pɔjln]
Nous voulons voyager partout en Pologne (faire le tour).דאָס קינד האָט צעבראָכן די טײַערע וואַזע.[dɔs kɪnd ɔt t͡sɛbrɔxn di tajɛrɛ vazɛ]
L'enfant a brisé le vase coûteux en morceaux.דו זעסט אױס זייער מיד הײַנט אין דער פֿרי.[du zɛst ojs zɛjɛr mid ajnt in dɛr fri]
Tu as l'air très fatigué ce matin.נאָך דער אַרבעט דאַרפֿן מיר זיך אָפּרוען אַ ביסל.[nɔx dɛr arbɛt darfn mir zix ɔpruɛn a bisl]
Après le travail, nous devons nous reposer un peu.איך וועל דורךלייענען דאָס בוך ביז מאָרגן.[ix vɛl durxlɛjɛnɛn dɔs bux biz mɔrgn]
Je lirai ce livre en entier d'ici demain.די גנבֿים זענען אַנטלאָפֿן פֿון דער פּאָליציי.[di gnavim zɛnɛn antlɔfn fun dɛr pɔlit͡sɛj]
Les voleurs se sont enfuis devant la police.די אַרמיי האָט באַפֿרײַט די שטאָט פֿון די שונאים.[di armɛj ɔt bafrajt di ʃtɔt fun di sonim]
L'armée a libéré la ville des ennemis.מיר האָבן אױסגעפֿונען דעם סוד פֿון דער משפּחה.[mir ɔbn ojsgɛfunɛn dɛm sod fun dɛr mɪʃpɔxɛ]
Nous avons découvert le secret de la famille.מען טאָר ניט אַרײַנגיין אין דעם צימער אָן אַ שליסל.[mɛn tɔr nit arajngɛjn in dɛm t͡simɛr ɔn a ʃlisl]
On ne doit pas entrer dans cette pièce sans clé.עס איז שווער זיך צוגעוווינען צו אַ נײַער שפּראַך.[ɛs iz ʃvɛr zix t͡sugɛvujnɛn t͡su a najɛr ʃprax]
Il est difficile de s'habituer à une nouvelle langue.פֿאַר וואָס ווילט איר פֿאַרקויפֿן אײַער הױז?[far vɔs vilt ir farkɔjfn ajɛr ojz]
Pourquoi voulez-vous vendre votre maison ?זי איז אַוועקגעגאַנגען אָן צו זאָגת אַ וואָרט.[zi iz avɛkgɛgangɛn ɔn t͡su zɔgn a vɔrt]
Elle est partie sans dire un mot.זונטיק ליב איך אַרומשפּאַצירן אין דעם פּאַרק.[zuntɪk lib ix arumʃpat͡sirɛn in dɛm park]
Dimanche, j'aime flâner dans le parc.איר קענט דערגרייכן אײַערע צילן מיט פֿלײס.[ir kɛnt dɛrgrejxn ajɛrɛ t͡siln mit flɛjs]
Vous pouvez atteindre vos objectifs avec de la diligence.איך גיי אײַנקויפֿן עסנוואַרג פֿאַר שבת.[ix gɛj ajnkɔjfn ɛsnvarg far ʃabɛs]
Je vais faire des courses pour le Shabbat.מיר האָבן פֿאַרבראַכט אַ וווּנדערלעכן אָוונט צוזאַמען.[mir ɔbn farbraxt a vundɛrlɛxn ɔvɛnt t͡suzamɛn]
Nous avons passé une soirée merveilleuse ensemble.די שול[di shul]
l'école / la synagogueדאָס הױז[dos hojz]
la maisonדער קאָפּ[der kop]
la têteדי האַנט[di hant]
la mainדער זון[der zun]
le filsדי טאָכטער[di tokhter]
la filleדאָס פֿערד[dos ferd]
le chevalדער ברודער[der bruder]
le frèreדי שװעסטער[di shvester]
la sœurדער גאָרטן[der gortn]
le jardinדי גאַס[di gas]
la rueדי הענט[di hent]
les mainsדי טישן[di tishn]
les tablesדי הײַזער[di hajzer]
les maisonsדי פֿרויען[di froyen]
les femmesדי מענער[di mener]
les hommesדי שטעט[di shtet]
les villesדי טעג[di teg]
les joursדי נעכט[di nekht]
les nuitsדי פֿיס[di fis]
les piedsדי קעפּ[di kep]
les têtesדי בריװ[di briv]
les lettresדי װערטער[di verter]
les motsדי שולן[di shuln]
les écoles / synagoguesדי יאָרן[di jorn]
les annéesאיך גיי אין שול.[Ikh gey in shul.]
Je vais à l'école / à la synagogue.איך בין אין שול.[Ikh bin in shul.]
Je suis à l'école / à la synagogue.ער זיצט בײַם טיש.[Er zitst baym tish.]
Il est assis à la table.מיט דער מאַמען[mit der mamen]
avec la mèreפֿאַר דעם קינד[far dem kind]
pour l'enfantפון דער שטאָט[fun der shtot]
de la villeמיטן ברודער[mitn bruder]
avec le frèreצו דער באָבען[tsu der boben]
vers/chez la grand-mèreפֿון דעם גאָרטן[fun dem gortn]
du jardinמיט די קינדער[mit di kinder]
avec les enfantsאיבער דער גאַס[iber der gas]
de l'autre côté de la rueנאָך דעם אָוונט[nokh dem ovnt]
après le soir / après la soiréeאָן דעם זון[on dem zun]
sans le filsצװישן די בערג[tsvishn di berg]
entre les montagnesדורך דעם װאַלד[durkh dem vald]
à travers la forêtפֿאַר דער פֿרוי[far der froy]
devant la femme / pour la femmeGut-morgn, vos darf men haynt?[ɡut ˈmɔrɡn vɔs darf mɛn hajnt]
Bonjour, de quoi avez-vous besoin aujourd'hui ?Ikh vil koyfn a frishe khale far shabbes.[ix vil ˈkɔjfn a ˈfriʃɛ ˈxalɛ far ˈʃabɛs]
Je veux acheter une khale fraîche pour shabbes.Tsi hot ir a groyse khale oder a kleyne?[tsi hɔt ir a ˈɡrɔjsɛ ˈxalɛ ˈɔdɛr a ˈklɛjnɛ]
Est-ce que vous avez une grande khale ou une petite ?Ot iz di groyse, zi iz nokh varem fun oyvn.[ɔt iz di ˈɡrɔjsɛ zi iz nɔx ˈvarɛm fun ˈɔjvn]
Voici la grande, elle est encore chaude (sortant) du four.Dos zet oys zeyer gut, ikh nem es.[dɔs zɛt ɔjs ˈzɛjɛr ɡut ix nɛm ɛs]
Ça a l'air très bon, je le prends.Efsher darft ir oykh a bisl hering?[ˈɛfʃɛr darfst ir ɔjx a bisl ˈhɛrɪŋ]
Peut-être avez-vous aussi besoin d'un peu de hareng ?Yo, ikh darf hering mit tsibeles.[jɔ ix darf ˈhɛrɪŋ mɪt ˈtsɪbɛlɛs]
Oui, j'ai besoin de hareng avec des oignons.Halt, do iz a glezele mit di beste hering.[halt dɔ iz a ˈɡlɛzɛlɛ mɪt di ˈbɛstɛ ˈhɛrɪŋ]
Attendez, voici un petit bocal avec les meilleurs harengs.Vifil kost dos glezele hering?[ˈvifil kɔst dɔs ˈɡlɛzɛlɛ ˈhɛrɪŋ]
Combien coûte ce bocal de hareng ?Zibn dolar, s'iz a mekhaye![zɪbn ˈdɔlar sɪz a mɛˈxajɛ]
Sept dollars, c'est un délice (une aubaine) !Hot ir oykh khreyn far di fish?[hɔt ir ɔjx xrɛjn far di fɪʃ]
Avez-vous aussi du raifort pour le poisson ?Geveynlekh, mir hobn vaysn un roytn khreyn.[ɡɛˈvɛjnlɛx mir ˈhɔbn ˈvajsn un ˈrɔjtn xrɛjn]
Naturellement, nous avons du raifort blanc et du rouge.Gib mir, zayt azoy gut, dem roytn khreyn.[ɡɪb mir zajt aˈzɔj ɡut dɛm ˈrɔjtn xrɛjn]
Donnez-moi, s'il vous plaît, le raifort rouge.Darft ir nokh epes far dem tish?[darft ir nɔx ˈɛpɛs far dɛm tɪʃ]
Avez-vous besoin d'autre chose pour la table ?Nayn, dos iz alts far haynt.[najn dɔs iz alts far hajnt]
Non, c'est tout pour aujourd'hui.In gantsn iz es tsvantsik dolar.[ɪn ˈɡantsn ɪz ɛs ˈtsvantsɪk ˈdɔlar]
En tout, cela fait vingt dollars.Ot iz dos gelt, a dank aykh.[ɔt iz dɔs ɡɛlt a daŋk ajx]
Voici l'argent, merci à vous.A gutn shabbes aykh un der mishpokhe![a ˈɡutn ˈʃabɛs ajx un dɛr mɪʃˈpɔxɛ]
Un bon shabbat à vous et à la famille !Gut-shabbes, zayt mir gezunt![ˈɡut ˈʃabɛs zajt mir ɡɛˈzunt]
Bon shabbat, portez-vous bien !שלום-עליכם! קען איך האָבן אַ טיש פֿאַר צװײ?[Sholem-aleykhem! Ken ikh hobn a tish far tsvey?]
Bonjour ! Puis-je avoir une table pour deux ?יאָ, פֿאַרשטייט זיך. קומט מיט מיר, ביטע.[Yo, farshteyt zikh. Kumt mit mir, bite.]
Oui, bien sûr. Suivez-moi, s'il vous plaît.דאָ איז דער מעניו. װאָס װילט איר טרינקען?[Do iz der menyu. Vos vilt ir trinken?]
Voici le menu. Que voulez-vous boire ?איך װאָלט געװאָלט אַ גלאָז טיי מיט לימענע.[Ikh volt gevolt a gloz tey mit limene.]
Je voudrais un verre de thé avec du citron.און פֿאַר מיר, אַ פֿלאַש ביר, ביטע.[Un far mir, a flash bir, bite.]
Et pour moi, une bouteille de bière, s'il vous plaît.זענט איר גרייט צו באַשטעלן דאָס עסן?[Zent ir greyt tsu bashteln dos esn?]
Êtes-vous prêts à commander la nourriture ?װאָס איז די ספּעציאַליטעט פֿון הײַנט?[Vos iz di spetsialitet fun haynt?]
Quelle est la spécialité d'aujourd'hui ?הײַנט האָבן מיר זײער גוטע געפֿילטע פֿיש.[Haynt hobn mir zeyer gute gefilte fish.]
Aujourd'hui, nous avons de très bons 'gefilte fish'.אױסגעצייכנט! איך װעל נעמען די געפֿילטע פֿיש.[Ousgetseykhnt! Ikh vel nemen di gefilte fish.]
Excellent ! Je vais prendre le poisson farci.און פֿאַר מיר, אַ הינער-זופּ מיט קניידלעך.[Un far mir, a hiner-zup mit kneydlekh.]
Et pour moi, une soupe au poulet avec des 'kneidrekh'.װילט איר עפּעס פֿאַר אַ נאָכשפּײַז?[Vilt ir epes far a nokhshpayz?]
Voulez-vous quelque chose pour le dessert ?האָבן איר לאַטקעס מיט עפּל-סאָוס?[Hobn ir latkes mit epl-sous?]
Avez-vous des 'latkes' avec de la compote de pommes ?ניין, אָבער מיר האָבן אַ װוּנדערלעכן עפּל-שטרודל.[Neyn, ober mir hobn a vunderlekhn epl-shtrudl.]
Non, mais nous avons un merveilleux strudel aux pommes.גוט, ברענגט אונדז צװײ שטרודלען.[Gut, brengt undz tsvey shtrudlen.]
Bien, apportez-nous deux strudels.דער חשבון, ביטע. איז דאָס שױן מיט טרינקגעלט?[Der kheshbn, bite. Iz dos shoyn mit trinkgelt?]
L'addition, s'il vous plaît. Est-ce que le pourboire est inclus ?דאָס עסן איז געװען זײער געשמאַק. אַ דאַנק![Dos esn iz geven zeyer geshmak. A dank!]
La nourriture était très savoureuse. Merci !האָסטו שוין געהערט וועגן דער נײַער פּיעסע אין טעאַטער?[/ˈhɔstu ʃɔjn ɡɛˈhɛrt ˈvɛɡn dɛr ˈnajɛr ˈpjɛsɛ jn tɛˈatɛr/]
As-tu déjà entendu parler de la nouvelle pièce au théâtre ?יאָ, איך האָב געהערט אַז די רעצענזיעס זײַנען גאַנץ גינסטיק.[/jɔ ix hɔb ɡɛˈhɛrt az di rɛtsɛnˈzjɛs ˈzajnɛn ɡants ˈɡinstik/]
Oui, j'ai entendu dire que les critiques sont tout à fait favorables.די דראַמע האַנדלט פֿון די שוועריקייטן פֿון אימיגראַציע אין אַמעריקע.[/di ˈdrɔmɛ ˈhandlt fun di ʃvɛriˈkɛjtn fun jmiˈɡratsjɛ jn aˈmɛrikɛ/]
Le drame traite des difficultés de l'immigration en Amérique.עס קלינגט אַ ביסל צו מעלאָדראַמאַטיש פֿאַר מײַן טעם.[/ɛs kljŋt a bisl tsu mɛlɔdrɔˈmatjʃ far majn tam/]
Cela semble un peu trop mélodramatique pour mon goût.נישט אמת, דער רעזשיסאָר ווייסט ווי צו שילדערן דאָס אמתע לעבן.[/njʃt ˈɛmɛs dɛr rɛʒiˈsɔr vɛjst vi tsu ˈʃjldɛrn dɔs ˈɛmɛtɛ ˈlɛbn/]
Ce n'est pas vrai, le metteur en scène sait comment dépeindre la vraie vie.ווער שפּילט די הויפּט־ראָלע הײַנט אָוונט?[/vɛr ʃpjlt di hɔjpt rɔlɛ hajnt ɔvnt/]
Qui joue le rôle principal ce soir ?אַ נײַע אַקטריסע, מע זאָגט אַז זי איז אַ גרויסע האָפֿנונג פֿון דער בינע.[/a ˈnajɛ akˈtrisɛ mɛ zɔɡt az zi jz a ˈɡrɔjsɛ ˈhɔfnuŋ fun dɛr ˈbinɛ/]
Une nouvelle actrice, on dit qu'elle est un grand espoir de la scène.איך בין מאַסכּים אַז די ייִדישע קולטור־קונסט וואַקסט אויס אין ניו־יאָרק.[/jx bjn masˈkɛm az di ˈjidiʃɛ kulˈtur kunst vakst ɔjs jn nju jɔrk/]
Je suis d'accord que l'art culturel yiddish se développe à New York.דער עולם האָט שטאַרק אַפּלאָדירט נאָך דער פֿאָרשטעלונג.[/dɛr ˈɔjlɛm hɔt ʃtark aplɔˈdirt nɔx dɛr ˈfɔrʃtɛluŋ/]
Le public a vivement applaudi après la représentation.האָסטו געזען דעם ווידערקאָל אין די הײַנטיקע צײַטונגען?[/ˈhɔstu ɡɛˈzɛn dɛm ˈvidɛrkɔl jn di ˈhajntikɛ ˈtsajtunjŋ/]
As-tu vu l'écho dans les journaux d'aujourd'hui ?יאָ, די קריטיקערס זײַנען באמת באַגײַסטערט פֿונעם סצענאָגראַף.[/jɔ di kriˈtikɛrs ˈzajnɛn bɛˈɛmɛs bɛˈɡajstɛrt ˈfunɛm st͡sɛnɔˈɡraf/]
Oui, les critiques sont vraiment enthousiasmés par le scénographe.מע דאַרף האָבן מוט צו קריטיקירן די פֿאַרגאַנגענהייט.[/mɛ darf ˈhɔbn mut tsu kritiˈkjrn di farˈɡanjŋhɛjt/]
Il faut avoir du courage pour critiquer le passé.די סצענאָגראַפֿיע פֿון דער פּיעסע איז געווען פּראַכטיק.[/di st͡sɛnɔˈɡrafjɛ fun dɛr ˈpjɛsɛ jz ɡɛˈvɛn ˈpraxtjk/]
La scénographie de la pièce était magnifique.לאָמיר פּרוּוון באַגעגענען דעם שרײַבער נאָך דעם שפּיל.[/ˈlɔmjr ˈpruvn baˈɡɛɡɛnɛן dɛm ˈʃrajbɛr nɔx dɛm ʃpjl/]
Essayons de rencontrer l'écrivain après le jeu (la pièce).איך פֿלעג גיין אין טעאַטער יעדע וואָך אין מײַן יוגנט.[/jx flɛɡ ɡɛjn jn tɛˈatɛr ˈjɛdɛ vɔx jn majn ˈjuɡnt/]
J'avais l'habitude d'aller au théâtre chaque semaine dans ma jeunesse.די ווינקעלעך פֿון דער געשיכטע זײַנען באמת קאָמפּליצירט.[/di ˈvjŋkɛlɛx fun dɛr ɡɛˈʃjxtɛ ˈzajnɛn bɛˈɛmɛs kɔmpliˈtsirt/]
Les recoins de l'histoire sont vraiment compliqués.אָט קומט דער קעלנער מיט אונדזער טיי.[/ɔt kumt dɛr ˈkɛlnɛר mit ˈundzɛר tɛj/]
Voici que vient le serveur avec notre thé.לאָמיר דאָס דורכשמועסן בײַ אַ גלעזל טיי.[/ˈlɔmjr dɔs ˈdurxʃmuɛzn baj a ˈɡlɛzl tɛj/]
Discutons-en (en profondeur) autour d'un verre de thé.דִּי זוּן[di zun]
le soleilדִּי לְבָנָה[di ləvanɛ]
la luneדֶער הִימְל[dɛr himl]
le cielדֶער רֶעגְן[dɛr rɛgn]
la pluieדֶער שְׁנֵיי[dɛr ʃnɛj]
la neigeדֶער וִוינְט[dɛr vint]
le ventעֶס אִיז הֵייס[ɛs iz hɛjs]
il fait chaudעֶס אִיז קַאלְט[ɛs iz kalt]
il fait froidדֶער בּוֹים[dɛr bɔjm]
l'arbreדִּי בּלוּם[di blum]
la fleurאיך װײס אַז ער קומט הײַנט.[Ikh veys az er kumt haynt.]
Je sais qu'il vient aujourd'hui.ער לערנט װײַל ער װיל װיסן.[Er lernt vayl er vil visn.]
Il apprend parce qu'il veut savoir.איך װיל גײן אָבער איך האָב נישט קײן צײַט.[Ikh vil geyn ober ikh hob nisht keyn tsayt.]
Je veux y aller mais je n'ai pas le temps.װען עס רעגנט, בלײַבן מיר אין דער היים.[Ven es regent, blaybn mir in der heym.]
Quand il pleut, nous restons à la maison.כאָטש ער איז מיד, אַרבעט ער װײַטער.[Khotsh er iz mid, arbet er vayter.]
Bien qu'il soit fatigué, il continue de travailler.ער לערנט ייִדיש כּדי צו לײענען פּרצן.[Er lernt yidish kedei tsu leyenen Peretsn.]
Il apprend le yiddish afin de lire Peretz.אױב דו װעסט קומען, װעלן מיר זײַן צופֿרידן.[Oyb du vest kumen, veln mir zayn tsupfridn.]
Si tu viens, nous serons contents.איך װײס נישט צי ער האָט דאָס בוך.[Ikh veys nisht tsi er hot dos bukh.]
Je ne sais pas s'il a le livre.ער האָט אַזױ שנעל געאַרבעט אַז ער איז פֿאַרטיק געװאָרן.[Er hot azoy shnel gearbet az er iz fartik gevorn.]
Il a travaillé si vite qu'il a terminé.אײדער מיר גײן, מוזן מיר עסן.[Eyder mir geyn, muzn mir esn.]
Avant que nous ne partions, nous devons manger.דִּי בַאן[di ban]
le trainדֶער אֹויטֹאבּוּס[dɛr ɔjtɔbus]
le busדֶער עֶרֹאפְּלַאן[dɛr ɛrɔplan]
l'avionדִּי שִׁיף[di ʃif]
le bateauדֶער בִּילֶעט[dɛr bilɛt]
le billet / le ticketדֶער וֶועג[dɛr vɛg]
le chemin / la routeדֶער פַּאסְפֹּארְט[dɛr paspɔrt]
le passeportדִּי טְשֶעמֹאדַאן[di tʃɛmɔdan]
la valiseאיך האָב געזאָגט[ix hɔb gɛzɔgt]
j'ai ditער האָט געגעסן[ɛr hɔt gɛgɛsn]
il a mangéאיך בין געגאַנגען[ix bin gɛgaŋɛn]
je suis alléמיר זענען געפֿאָרן[mir zɛnɛn gɛfɔrn]
nous sommes allés (en véhicule)זי איז געבליבן[zi iz gɛblibn]
elle est restéeהאָסטו געזען?[hɔstu gɛzɛn]
as-tu vu ?איך האָב געאַרבעט[ix hɔb gɛarbɛt]
j'ai travailléמיר האָבן געלערנט[mir hɔbn gɛlɛrnt]
nous avons appris / étudiéנאָך דער מלחמה האָט זיך אָנגעהױבן אַ נײַ קאַפּיטל פֿאַר ייִדיש.[Nokh der milkhome hot zikh ongehoybn a nay kapitl far yidish.]
Après la guerre, un nouveau chapitre a commencé pour le yiddish.אין ישׂראל איז געװען אַ שפּראַך־קאַמף צװישן העברעיִש און ייִדיש.[In Yisroel iz geven a shprakh-kamf tsvishn Hebreish un Yidish.]
En Israël, il y a eu une lutte linguistique entre l'hébreu et le yiddish.הײַנט רעדן טױזנטער חסידים ייִדיש װי אַ מאַמע־לשון.[Haynt redn toyznter khsidim yidish vi a mame-loshn.]
Aujourd'hui, des milliers de hassidim parlent yiddish comme langue maternelle.עס פֿאַראַן אַ ייִדישער װיקיפּעדיע אױפֿן אינטערנעט.[Es faran a yidisher Vikipedye oyfn internet.]
Il existe une Wikipédia yiddish sur Internet.די ייִדישע קולטור־רענעסאַנס האָט זיך אָנגעהױבן אין די זיבעציקער יאָרן.[Di yidishe kultur-renesans hot zikh ongehoybn in di zibetsiker yorn.]
La renaissance culturelle yiddish a commencé dans les années 70.מע לערנט ייִדיש אין די בעסטע אוניװערסיטעטן.[Me lernt yidish in di beste universitetn.]
On apprend le yiddish dans les meilleures universités.דער קלעזמער־רעװײַװל האָט געבראַכט נײַע ענערגיע.[Der Klezmer-revayvl hot gebrakht naye energye.]
Le revival klezmer a apporté une nouvelle énergie.ייִדיש איז הײַנט אַ װעלטלעכע און אַ הײליקע שפּראַך.[Yidish iz haynt a veltlekhe un a heylike shprakh.]
Le yiddish est aujourd'hui une langue séculière et sacrée.דער 'ייִדישער ביכער־צענטער' ראַטעוועט מיליאָנען ביכער.[Der 'Yidisher bikher-tsenter' ratevet milyonen bikher.]
Le 'Yiddish Book Center' sauve des millions de livres.מיר זײַנען נאָך דאָ![Mir zaynen nokh do!]
Nous sommes encore là !די צוקונפֿט פֿון ייִדיש ליגט אין אונדזערע הענט.[Di tsukunft fun yidish ligt in undzere hent.]
L'avenir du yiddish repose entre nos mains.די גאָלדענע מדינה[di gɔldɛnɛ mɛdinɛ]
le pays doré (USA)די אימיגראַציע[di imigratsjɛ]
l'immigrationדער שיף-קאַרטל[dɛr ʃif kartl]
le billet de bateauדער נײַער וועלט[dɛr najɛr vɛlt]
le Nouveau Mondeאַסימילירן זיך[asimiliern zix]
s'assimilerדי פֿרײַהייט[di frajhɛjt]
la libertéדער גרינער[dɛr grinɛr]
le nouveau venu / 'le bleu'דער שוועט-שאַפּ[dɛr ʃvɛt ʃap]
le sweatshop / atelier de misèreדער הצלחה[hatslaxɛ]
la réussite / le succèsדִי טישן[di tiʃn]
les tablesדִי שטולן[di ʃtuln]
les chaisesדִי באָבעס[di bɔbɛs]
les grands-mèresדִי זיידעס[di zɛjdɛs]
les grands-pèresדִי פֿינגער[di fiŋgɛr]
les doigtsדִי פֿענצטער[di fɛntstɛr]
les fenêtresדִי הענט[di hɛnt]
les mainsדִי פֿיס[di fis]
les piedsדִי קינדער[di kindɛr]
les enfantsדִי פֿרויען[di frɔjɛn]
les femmesאַבֿרהם סוצקעװער איז געװען דער גרעסטער ייִדישער פּאָעט פֿון צװאָנציקסטן יאָרהונדערט.[Avrom Sutskever iz geven der grester yidisher poet fun tsvantsikstn yorhundert.]
Abraham Sutzkever était le plus grand poète yiddish du XXe siècle.ער איז געבוירן געװאָרן אין סמיבאַר אין יאָר נײַנצן־דרײַצן.[Er iz geboyrn gevorn in Smibar in yor nayntsen-draytsn.]
Il est né à Smorgon en 1913.אין װילנער געטאָ האָט ער געשריבן לידער אױף צעטלעך.[In Vilner geto hot er geshribn lider oyf tsetlekh.]
Dans le ghetto de Vilna, il écrivait des poèmes sur des bouts de papier.סוצקעװער איז געװען אַ מיטגליד פֿון דער 'פּאַפּיר־בריגאַדע'.[Sutskever iz geven a mitglid fun der 'papir-brigade'.]
Sutzkever était membre de la 'Brigade du papier'.ער האָט געזאָגט עדות בײַ די נירנבערגער משפּטים.[Er hot gezogt eydes bay di Nirnberger mishpotim.]
Il a témoigné lors des procès de Nuremberg.אין ישׂראל האָט ער געגרינדעט דעם זשורנאַל 'די גאָלדענע קייט'.[In Yisroel hot er gegrindet dem zhurnal 'Di goldene keyt'.]
En Israël, il a fondé la revue 'La Chaîne d'or'.זײַן פּאָעזיע איז פֿול מיט סימבאָליזם און פֿאַנטאַזיע.[Zayn poezye iz ful mit simbolizm un fantazye.]
Sa poésie est pleine de symbolisme et de fantaisie.ער האָט געשריבן װעגן דעם ליכט פֿון דער לאַנטערן.[Er hot geshribn vegn dem likht fun der lantern.]
Il a écrit sur la lumière de la lanterne.סוצקעװער האָט געגלױבט אין דער כּוח פֿון װאָרט.[Sutskever hot gegloybt in der koyekh fun vort.]
Sutzkever croyait au pouvoir du mot.ער איז געשטאָרבן אין תּל־אָבֿיבֿ אין יאָר צװיי טױזנט און צען.[Er iz geshtorbn in Tel-Aviv in yor tsvey toyznt un tsen.]
Il est mort à Tel-Aviv en 2010.זײַנע לידער זײַנען איבערגעזעצט אױף פֿיל שפּראַכן.[Zayne lider zaynen ibergezetst oyf fil shprakhen.]
Ses poèmes sont traduits dans de nombreuses langues.דִּי שְׁטאָט[di ʃtɔt]
la villeדִּי שׁוּל[di ʃul]
la synagogue / l'écoleדֶער מַארְק[dɛr mark]
le marchéדִּי בַאנְק[di baŋk]
la banqueדִּי פֹּאסְט[di pɔst]
la posteדִּי קְראָם[di krɔm]
le magasin / la boutiqueדִּי פַאבְרִּיק[di fabrik]
l'usineדאָס שְׁפִּיטאָל[dɔs ʃpitɔl]
l'hôpitalדִּי אַפְּטֵייק[di aptɛjk]
la pharmacieדֶער פַּארְק[dɛr park]
le parcדֶער וַאלְד[dɛr vald]
la forêtדֶער בַאן-סְטַאנְצְיֶע[dɛr ban stantsjɛ]
la gareדער אַפּלאָדיסמענט[aplodismɛnt]
l'applaudissementאַ דַאנְק[a daŋk]
merciזַײַט אַזֹוי גוּט[zajt azɔj gut]
s'il vous plaîtזַײַט מוֹחֵל[zajt mɔjxɛl]
pardon / excusez-moiזַײַט גֶעזוּנְט[zajt gɛzunt]
au revoir / portez-vous bienאַ גוּטְן טאָג[a gutn tɔg]
bonne journée / bonjourאַ גוּטְן אָוֶונט[a gutn ɔvɛnt]
bonsoirאַ גוּטֶע נַאכְט[a gutɛ naxt]
bonne nuitנִּישטאָ פַֿאר וָואס[niʃtɔ far vɔs]
de rien / je vous en prieמִּיט פֿרֵייד[mit frɛjd]
avec plaisirדי גרענעץ[di grɛnɛts]
la frontièreדער אָנפֿאָר[dɛr ɔnfɔr]
le départ (en véhicule)די רײַזה[di rɛjzɛ]
le voyage / l'excursionדער וועג-ווײַזער[dɛr vɛg vajzɛr]
le guide / l'indicateurדי מאַפּע[di mapɛ]
la carte / le planדער אויסלאַנד[dɛr ɔjsland]
l'étranger (pays extérieurs)די וויזע[di vizɛ]
le visaדֶער שְׁנֵיידֶער[dɛr ʃnɛjdɛr]
le tailleurדֶער שׁוּסְטֶער[dɛr ʃustɛr]
le cordonnierדֶער בֶּעקֶער[dɛr bɛkɛr]
le boulangerדֶער קַצָּבֿ[dɛr katsɛv]
le boucherדֶער סוֹחֵר[dɛr sɔjxɛr]
le marchand / commerçantדֶער סְטאָלֶער[dɛr ʃtɔlɛr]
le menuisierדֶער דאָקְטֶער[dɛr dɔktɛr]
le médecinדֶער לֶערֶער[dɛr lɛrɛr]
le professeurדֶער שְׁרַײַבֶער[dɛr ʃrajbɛr]
l'écrivainדער הומאָר[dɛr humɔr]
l'humourדער וויץ[dɛr vits]
la blague / l'histoire drôleלאַכן מיט טרערן[laxn mit trɛrn]
rire aux larmes / rire à travers les larmesדי מעשׂה[di mɛjsɛ]
l'histoire / le récit / le conteטבֿיה דער מילכיקער[tɛvjɛ dɛr milxikɛr]
Tevye le Laitierדער שמייכל[dɛr ʃmɛjxl]
le sourireאַבי געזונט[abi gɛzunt]
pourvu qu'on ait la santéהאַקן אַ טשײַניק[hakn a tʃajnik]
parler pour ne rien dire / casser les piedsאַן עק וועלט[an ɛk vɛlt]
le bout du mondeמאַכן אַ שטיק[maxn a ʃtik]
faire une scène / un sketchנישט פֿאַר אונדז געדאַכט[niʃt far undz gɛdaxt]
que cela ne nous arrive pasרעדן צו דער וואַנט[rɛdn tsu dɛr vant]
parler à un murמאַכן אַ תּל[maxn a tɛl]
détruire / gâcherאַ לאָך אין קאָפּ[a lɔx in kɔp]
un trou dans la tête (un besoin inutile)גיין אין די פֿיס[gɛjn in di fis]
suivre les traces / aller sur les piedsאַ גוט יאָר[a gut jɔr]
une bonne année / réponse à une salutationדי 'גאָלדענע קייט' איז דער סימבאָל פֿון דער ייִדישער טראַדיציע.[Di 'goldene keyt' iz der simbol fun der yidisher traditsye.]
La 'Chaîne d'or' est le symbole de la tradition yiddish.ייִדיש איז אונדזער ירושה.[Yidish iz undzer yerushe.]
Le yiddish est notre héritage.מיר מוזן איבערגעבן די שפּראַך צו די קינדער.[Mir muzn ibergebn di shprakh tsu di kinder.]
Nous devons transmettre la langue aux enfants.די צוקונפֿט פֿון ייִדיש איז העל.[Di tsukunft fun yidish iz hel.]
L'avenir du yiddish est brillant.ייִדיש לעבט אין די לידער און אין די הערצער.[Yidish lebt in di lider un in di hertscher.]
Le yiddish vit dans les chansons et dans les cœurs.די שפּראַך איז אַ בריק צװישן עבֿר און מאָרגן.[Di shprakh iz a brik tsvishn over un morgn.]
La langue est un pont entre le passé et demain.מיר האָבן האָפֿענונג פֿאַר דער ייִדישער קולטור.[Mir hobn hofenung far der yidisher kultur.]
Nous avons de l'espoir pour la culture yiddish.ייִדיש איז אַ װעלט־שפּראַך אָן אַ מיליטער.[Yidish iz a velt-shprakh on a militer.]
Le yiddish est une langue mondiale sans armée.די ייִדישע נשמה װעט תּמיד שײַנען.[Di yidishe neshome vet tamid shaynen.]
L'âme juive brillera toujours.ייִדיש לעבט![Yidish lebt!]
Le yiddish vit !פֿאַר גאַנצן לעבן.[Far gantsn lebn.]
Pour toute la vie.נִּישְׁט מֶער[niʃt mɛr]
ne... plusנִּישְׁט נֹאךְ[niʃt nɔx]
pas encoreיצחק באַשעוויס זינגער[yitsxɔk baʃɛvis ziŋgɛr]
Isaac Bashevis Singerדער שליימיאל פֿון כעלעם[dɛr ʃlɛmil fun xɛlɛm]
le Schlemiel de Chelmדער ספּעקטאַקל[dɛr spɛktakl]
le spectacle / la visionדער ווייטיק[dɛr vɛjtik]
la douleur / le malדער דאָקטער[dɛr dɔktɛr]
le médecinדי רפֿואה[di rɛfuɛ]
le remède / médicamentדי וואונד[di vund]
la blessure / plaieמיט רחמנות[mit raxmɔnus]
avec compassionאִּיך מַאך[ix max]
je faisדוּ מַאכְסְט[du maxst]
tu faisעֶר מַאכְט[ɛr maxt]
il faitמִּיר מַאכְן[mir maxn]
nous faisonsאִּיר מַאכְט[ir maxt]
vous faitesזֵיי מַאכְן[zɛj maxn]
ils / elles fontאִּיך רֶעד[ix rɛd]
je parleדוּ רֶעדְסְט[du rɛdst]
tu parlesעֶר רֶעדְט[ɛr rɛdt]
il parleמִּיר רֶעדְן[mir rɛdn]
nous parlonsדֶער מאַן[dɛr man]
l'homme (masculin)דִי פֿרוי[di frɔj]
la femme (féminin)אַ מאַן[a man]
un hommeדֶער טאַטע[dɛr tatɛ]
le pèreדִי מאַמע[di mamɛ]
la mèreדִי גאַס[di gas]
la rue (féminin)דֶער בוך[dɛr bux]
le livre (masculin)דִי מענטשן[di mɛntʃn]
les gens (pluriel)י. ל. פּרץ[jud lamɛd pɛrɛts]
I.L. Peretz (écrivain)די גאָלדענע קייט[di gɔldɛnɛ kɛjt]
La Chaîne d'Orדי חורבן־צײַט איז געװען די שװערסטע תּקופֿה פֿאַר דעם ייִדישן פֿאָלק.[Di khurbn-tsayt iz geven di shverste tkofe far dem yidishn folk.]
La période de la Shoah a été l'époque la plus difficile pour le peuple juif.אין די געטאָס האָבן ייִדן אָרגאַניזירט געהײמע שולן.[In di getos hobn yidn organizirt geheyme shuln.]
Dans les ghettos, les Juifs ont organisé des écoles secrètes.די 'פּאַפּיר־בריגאַדע' אין װילנע האָט געראַטעוועט װיכטיקע אַרכיוון.[Di 'papir-brigade' in Vilne hot geratevet vikhtike arkhivn.]
La 'Brigade du papier' à Vilna a sauvé des archives importantes.מע האָט געשריבן לידער אױף ייִדיש אין די לאַגערן.[Me hot geshribn lider oyf yidish in di lagern.]
On écrivait des chansons en yiddish dans les camps.דאָס ליד 'זאָג ניט קײן מאָל' איז געװאָרן דער הימען פֿון די פּאַרטיזאַנער.[Dos lid 'Zog nit keyn mol' iz gevorn der himen fun di partizaner.]
Le chant 'Ne dis jamais' est devenu l'hymne des partisans.עמנואל רינגעלבלום האָט אָרגאַניזירט דעם 'עונג שבת' אַרכיוו.[Emanuel Ringelblum hot organizirt dem 'Oyneg Shabes' arkhiv.]
Emanuel Ringelblum a organisé l'archive 'Oyneg Shabes'.ייִדישלאַנד איז חרובֿ געװאָרן דורך די נאַציס.[Yidishland iz khorev gevorn durkh di natsis.]
Le Yiddishland a été anéanti par les nazis.די ייִדישע קולטור האָט זיך אָפּגעראַטעוועט אין די זכרונות.[Di yidishe kultur hot zikh opgeratevet in di zikhroynes.]
La culture yiddish a survécu dans les mémoires.ייִװאָ האָט זיך איבערגעצױגן קיין ניו־יאָרק פֿאַר דער מלחמה.[Yivo hot zikh ibegetsoygn keyn Nyu-York far der milkhome.]
L'institut YIVO a déménagé à New York avant la guerre.די רעשטלעך פֿון דער קולטור זײַנען הײליק.[Di reshtlekh fun der kultur zaynen heylik.]
Les vestiges de la culture sont sacrés.מיר מוזן געדענקען די נעמען פֿון די קדושים.[Mir muzn gedenken di nemen fun di kdoshim.]
Nous devons nous souvenir des noms des martyrs.די ייִדישע שפּראַך איז אַ לעבעדיקע מצבֿה.[Di yidishe shprakh iz a lebedike matseyve.]
La langue yiddish est un monument vivant.